Det Àr tidigt som fan och jag sitter pÄ campusbussen till Norrköping och funderar. En konsekvens av att bara dricka en kopp med kaffe Àr att melankolin infinner sig (behöver minst tvÄ för att vara mÀnniska
). Melankolin landar i mottagningen idag (ja, jag hÄller med om att det kan verka lite tragiskt att Àven utan att vara helt vaken filosofera runt jobbet). Att trÀffa studenter i mottagningen Àr skitkul, men det kan ocksÄ ge en naiv, idealist som mig sjÀlv mycket att fundera över.
Kommentarer som ”sĂ„ ni kommer hit och kontrollerar oss ikvĂ€ll
”, ”det Ă€r sĂ„ roligt att Ă€ntligen fĂ„ ett ansikte pĂ„ er” och ”jaha, vad Ă€r StuFF för en förening dĂ„?” gör att jag börjar tĂ€nka (och skĂ€mmas över vĂ„r uppenbarligt urkassa marknadsföringsförmĂ„ga).
Efter lite mer Ă€n ett Ă„r i kĂ„ren vet jag att alla inte har en uteslutande positiv syn pĂ„ StuFF (dĂ„ hade vi förmodligen varit mer kĂ€nda bland studenterna). Men nĂ„gonstans trodde jag Ă€ndĂ„ att de flesta iaf hade hört talas om StuFF (kĂ„ravin brukar göra intryck i början av varje termin). För att Ă„terkoppla till det Ă€r inte sĂ„ svĂ„rt -delen av gĂ„rdagens inlĂ€gg, ett (mycket) lĂ„gt valdeltagande hade ju kunnat vara en ledtrĂ„d…
Förhoppningsvis Àr detta nÄgon form av vÀndpunkt. Vi Àr faktiskt ute och rör oss bland, och trÀffar, studenterna. Jag har börjat blogga för att studenter ska kunna lÀsa om vad som hÀnder i styrelsen. Försöker bli en lite mer genomskinlig organisation helt enkelt. Om du har fler förslag pÄ hur vi kan göra för att studenter ska fÄ reda pÄ vilka vi Àr och vad vi gör Àr du varmt vÀlkommen att kontakta mig.
//Elin