Jag vet att jag skrivit att jag är en nörd. En nörd som gillar möten. Jag har också i samtal med andra människor verkligen stått fast vid att jag faktiskt, på fullaste allvar tycker att det är roligt att gå på möten (senast på bröllopet när jag satt och bedyrade för en vilt främmande människa hur kul jag tyckte det var att grotta ner mig i möteshandlingar och sedan närvara på själva mötet). Ja, det är helt riktigt, han avlägsnade sig ganska så snabbt .

Misstolka mig inte, jag gillar möten. Egentligen. Men nu får det snart vara nog! Mitt liv består av möten, BARA möten (inte riktigt men det känns så just nu). Idag har jag möte hela dagen, igår hade jag möte halva dagen och imorgon har jag möten halva dagen. Inte nog med det, dom tiderna (och dom är inte många) som jag inte har inbokade för möten spenderar jag med att transportera mig mellan olika möten. Dessutom så måste jag på grund av att jag jobbar på ganska så knasiga tider boka in tider med mina vänner för att överhuvudtaget hinna träffa dom, även där planerade möten. Vart tog spontaniteten vägen?

Man skulle väl kunna kalla det ett I-landsproblem, jag får helt enkelt för mycket av det goda just nu .

Skriv en kommentar