Jag ska skriva en mängd olika texter idag, bÃ¥de till Filosofen och inför olika möten framöver, till exempel ska jag skriva diskussionsunderlag till STOR-FUM (alla tre kÃ¥rernas fullmäktige träffas och har möte tillsammans, därav ”STOR-delen” i STOR-FUM ), ledaren till filosofen och förslag pÃ¥ propositioner till vÃ¥rt fullmäktigemöte den 12/11.

Jag blir alltid lite melankolisk och fundersam när jag ska skriva, det är liksom så jag fungerar (satt och var melankoliskt i månader när jag skrev mina uppsatser också ). Idag funderar jag främst på vart sjutton oktober tog vägen (?!).

Det var soligt och varmt ute och man kunde sitta på en uteservering och dricka kaffe i timmar (JAG kan sitta på en uteservering och dricka kaffe i timmar ), det var ljust när jag vaknade och ljust när jag gick hem från jobbet (sanning med modifikation, det var ljust de flesta dagar när jag gick hemåt ). Så plötsligt en dag vaknar jag och upptäcker att det är kallt och mörkt. Hade jag råkat ställa klockan en timme tidigare än vanligt?

Nej, det var hösten som infunnit sig med allt vad det innebär, mörker när jag går till jobbet, mörker när jag går hem från jobbet, regn, löv på marken, höststormar, blåst, flyttfåglar, you name it. Jag noterade inte nämnvärt att det var varmt och ljust ute när det var varmt och ljust ute, men saknar det som satan nu när det inte är det längre. Hösten är verkligen på riktigt här nu (även om just idag faktiskt är en soldag, en kall soldag med ändock en soldag) och precis som varje år är det bara att leva sig igenom den. Misströsta inte, det är ju trots allt vår igen om en sisådär 6 månader .

Och vart hittar du mig nu då? Tja, dagtid (och vissa kvällar) befinner jag mig på universitetet och på kvällstid och helger sitter jag på en uteservering och drickar kaffe i timmar. Krävs lite mer kläder, lite mer vilja, men skam den som ger sig !

Skriv en kommentar