Idag skriver DN om studenters lärarledda tid. Artikeln går ut på att studentpengar sedan 90-talet har urholkats vilket har lett till att studenter kan ha så lite som 5 timmar lärarledd tid i veckan. Som om vi inte redan visste att humsam-studenter har sjukt lite lärarledd tid
.
Huruvida den lärarledda tiden blivit mindre eller ej och hur detta är ihopkopplat till en urholkning av pengen överlåter jag till andra (mer kompetenta?) att svara på. Däremot så vet jag att många studenter på Filosofisk fakultet och utbildningsvetenskap har på tok för lite lärarledd tid. NSI:n visar att ungefär hälften av alla studenter vid Filosofisk fakultet och ungefär en tredjedel av studenterna vid utbildningsvetenskap vid LiU vill ha mer lärarledd tid.
Att vi har sÃ¥ lite lärarledd tid beror pÃ¥ hur olika helÃ¥rsstudenter ”klassas”. Klassningen, som är ett nationellt mÃ¥tt för hur mÃ¥nga kronor/helÃ¥rsstudent ett universitet fÃ¥r, avgör hur mycket pengar en viss kurs eller ett visst program fÃ¥r. Hum-Sam kurser och program fÃ¥r ca 33 000:-/helÃ¥rsstudent medan till exempel läkarprogrammet fÃ¥r ca 110 000:-/helÃ¥rsstudent. Dom här siffrorna gör att kvalitén i den utbildning som studenter betalar för, och även skuldsätter sig för att fÃ¥, sänks. Betalar vi för en dÃ¥lig produkt? Kanske, till skillnad frÃ¥n andra produkter man köper kan vi dock inte reklamera den, vi kan inte gÃ¥ till csn eller universiteten och säga ”Jag fick inte det jag betalade för, jag vill bara betala tillbaka halva studielÃ¥net”. SÃ¥ som högskolan ser ut idag är det en chansning att välja att läsa ett humsam-ämne och jag kan inte lÃ¥ta bli att tycka att ni (vi) studenter som gör det är modiga.
Den olika fördelningen mellan humanistiska/samhällsvetenskapliga, medicinska och tekniska ämnen beror delvis pÃ¥ att det är olika pedagogik, olika kostbara utbildningsmaterial (i form av labbar, VFU mm.) men kanske ocksÃ¥ pÃ¥ ett samhälleligt mÃ¥tt pÃ¥ hur olika kunskap värderas. Oavsett hur dyra andra utbildningar är sÃ¥ är inte 5 lärarledda timmar acceptabelt. DÃ¥ kanske det inte längre handlar om pedagogiken. Är det sÃ¥ att humsam-studenter är genier allihop, som ska klara att ta till sig en högskoleutbildning pÃ¥ egen hand, med självstudier. Man skulle kunna tolka det sÃ¥. Jag väljer nog snarare att tolka det som att viss kunskap värderas högt, annan inte. Forskningspropositionen som kom alldeles innan jul är ytterligare ett exempel där humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen fÃ¥r stÃ¥ Ã¥t sidan till förmÃ¥n för tekniska och medicinska. FrÃ¥gan jag ställer mig är vem som ska forska pÃ¥ den samhälleliga nyttan och användningen av tekniska och medicinska lösningar när alla studenter inom humsam-ämnen är bortskrämda…

Elin Larsson, Kårordförande Studentkåren vid Filosofiska Fakulteten (StuFF)